Ingen tycks ju bli förvånad

När jag vaknade idag låg jag en stund och tänkte på det här med att stå för den man är. Många människor säger att "jag står för den jag är och kan vara mig själv" men frågan är hur många som är sig själva fullt ut. Vem har inte någon gång dragit en vit lögn om något eller överdrivit något för att verka bättre, eller skämts över sin musiksmak eller dylikt. Jag tror det är vanligare än man tror. Jag kan erkänna att jag inte fullt ut alltid säger allt om mig själv och att jag säkert har överdrivit eller underdrivit saker för att passa in och jag beundrar verkligen folk som står för sig själv fullt ut och struntar i vad andra tycker. Skulle själv vilja vara en sådan person.

 

 

 

 

här är kvällens bidrag. Själv ska jag på 18-årsmiddag hos Clara, känner att det nog går lite före schlgern;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0